Ultraljud
Och så var det återigen söndag kväll, men just den här aftonen innebär inte fullt så mycket ångest. Får jag bara morgondagen överstökad så känns det som att resten av veckan kan bli himla trevlig. Jag återkommer lite senare om kommande veckoprogram. Men först måste jag redovisa lite för veckan som har varit.
I tisdags var vi på ultraljud igen, denna gången var det vanliga rutin-ultraljudet som gjordes, o hela bebisen gicks igenom från topp till tå, med diverse genomskärningar här o där för att se så att allt stog rätt till. Och peppar, peppar, så såg allt bra ut. Så den unns av oro för en kommande alien är således försvunnen. Det är väldigt häftigt det där med ultrjaljud, tänk att det faktiskt ligger ett litet barn där inne, även fast jag nu har sett honom två gånger så fattar jag det nog inte riktigt ännu, men det lär väl komma antar jag eller rättare sagt hoppas jag.. :-) Men jag har börjat känna lite små sparkar/knuffar där inifrån, så han lär väl göra sig väl påmind framöver. Coolt!
I fredags var jag o Elina o skenade på fältet med våra hästar. Eller det var faktiskt inte så himla mycket sken, men vi hittade en massa nerfällda träd som vi tyckte vi kunda hoppa över, det var himla kul, tänk vad det är roligt att hoppa, det var inte igår ska jag säga. Hade ju iofs i min planering gett upp det där med just hoppandet tills bebisen är född, men nu vet jag inte, jag får hålla på det lite till tror jag. För det finns tydligen en väldigt rolig grässlinga med många hoppvänliga hinder en liten bit i från stallet, och Martina har lovat att vi ska dit och leka ngn kväll i veckan, det blir himla roligt.. :-)
Igår var jag på kalas hos Sofie, hon fyllde år i fredags och det ska ju såklart hyllas... Det var trevlig tillställning med en massa mat o hemmagjord snacks o sånt. Sofie är en himla händig flicka, framförallt nu när hon är mellan två jobb så att säga. Jag vill oxå va så där pysslig o kunna rå om mitt hem, men just den delen i min utveckling har inte kommit än, vi får väl se när eller framförallt om den dyker upp någon gång...
Och slutligen idag har varit en väldigt slapp dag, med en lång sovmorgon, filmtittning, o allmänt slappande. Men som tur är har jag min lilla häst som räddar mig ut i den friska luften, så där spenderade jag även några timmar nu på kvällskvisten. En helt okej dag kan jag tycka.
Så över till nästa vecka. Imorgon som sagt, måndagar är alltid lite humörsänkande i min värld, dels för att jag inte jobbar på min vanliga avdelning, o dels för att jag även jobbar på kvällen, så det blir således ett 12-timmarspass (för som tur är börjar jag inte förrän 10:00, och det lättar helt klart upp dagen). Men men det leder ju som alla vet, till en lite högre lön, så det är bara att bita ihop o gilla läget, så som med så mycket annat...
Men sen så jobbar jag bara tisdag, onsdag o torsdag på min avdelning, och det gör jag med nöje, jag gillar mitt jobb. Och på torsdag bär det av till Ronneby, till Millegarne för att vara mer exakt. Jag, Katarina och Anna ska upp och hälsa på alla i stallet o titta lite på deras hingstvisning samt hoppclinic, det kan bli en trevlig kväll i goda vänners lag. :-)
Och på fredag kommer mamma o Irene (marcus mamma) med tåget för att slå ihjäl en dag här i stora stan med lilla mig o så marcus då oxå litegrann såklart efter han har slutat jobba. Vi får väl se vad vi ska hitta på, det är planerat en dag på stan med div. shopping, vi får se lite hur det utvecklar sig, då varken jag eller min mamma är så himla bra på det där med o gå på stan o shoppa en hel dag, men skulle tro att min svärmor väger upp det för oss båda. Kvällen avslutas på något gott mathak, innan de ska ta tåget hem igen.
Och på lördag bär det av till Kristianstad för att heja på de gul-svarta, som tyvärr kanska kan få lite svårt att dra hem en 3-poängare, men vi får som sagt hoppas på det bästa.
Och slutligen på Söndag blir det även då lite fotboll, då vi känner att det är dags att för första gången se på en Limhamn/Bunkeflo-match, hemma mot Åtvidaberg. Kan väl bli rätt så nice, hoppas således på en fin vecka med mycket sol, det gör allt så himla mycket lättare.
Det var väl ungefär det som har o ska hända inom den närmsta tiden.
Sist men absolut inte minst vill jag ägna en tanke till min älskade morfar som gick bort på tok för tidigt. I torsdags var det exakt 10 år sedan. Var har de 10 åren tagit vägen, känns inte alls som det är så länge sen...
Jag saknar min morfar...
I tisdags var vi på ultraljud igen, denna gången var det vanliga rutin-ultraljudet som gjordes, o hela bebisen gicks igenom från topp till tå, med diverse genomskärningar här o där för att se så att allt stog rätt till. Och peppar, peppar, så såg allt bra ut. Så den unns av oro för en kommande alien är således försvunnen. Det är väldigt häftigt det där med ultrjaljud, tänk att det faktiskt ligger ett litet barn där inne, även fast jag nu har sett honom två gånger så fattar jag det nog inte riktigt ännu, men det lär väl komma antar jag eller rättare sagt hoppas jag.. :-) Men jag har börjat känna lite små sparkar/knuffar där inifrån, så han lär väl göra sig väl påmind framöver. Coolt!
Knoddas lilla hand...
I fredags var jag o Elina o skenade på fältet med våra hästar. Eller det var faktiskt inte så himla mycket sken, men vi hittade en massa nerfällda träd som vi tyckte vi kunda hoppa över, det var himla kul, tänk vad det är roligt att hoppa, det var inte igår ska jag säga. Hade ju iofs i min planering gett upp det där med just hoppandet tills bebisen är född, men nu vet jag inte, jag får hålla på det lite till tror jag. För det finns tydligen en väldigt rolig grässlinga med många hoppvänliga hinder en liten bit i från stallet, och Martina har lovat att vi ska dit och leka ngn kväll i veckan, det blir himla roligt.. :-)
Igår var jag på kalas hos Sofie, hon fyllde år i fredags och det ska ju såklart hyllas... Det var trevlig tillställning med en massa mat o hemmagjord snacks o sånt. Sofie är en himla händig flicka, framförallt nu när hon är mellan två jobb så att säga. Jag vill oxå va så där pysslig o kunna rå om mitt hem, men just den delen i min utveckling har inte kommit än, vi får väl se när eller framförallt om den dyker upp någon gång...
Och slutligen idag har varit en väldigt slapp dag, med en lång sovmorgon, filmtittning, o allmänt slappande. Men som tur är har jag min lilla häst som räddar mig ut i den friska luften, så där spenderade jag även några timmar nu på kvällskvisten. En helt okej dag kan jag tycka.
Så över till nästa vecka. Imorgon som sagt, måndagar är alltid lite humörsänkande i min värld, dels för att jag inte jobbar på min vanliga avdelning, o dels för att jag även jobbar på kvällen, så det blir således ett 12-timmarspass (för som tur är börjar jag inte förrän 10:00, och det lättar helt klart upp dagen). Men men det leder ju som alla vet, till en lite högre lön, så det är bara att bita ihop o gilla läget, så som med så mycket annat...
Men sen så jobbar jag bara tisdag, onsdag o torsdag på min avdelning, och det gör jag med nöje, jag gillar mitt jobb. Och på torsdag bär det av till Ronneby, till Millegarne för att vara mer exakt. Jag, Katarina och Anna ska upp och hälsa på alla i stallet o titta lite på deras hingstvisning samt hoppclinic, det kan bli en trevlig kväll i goda vänners lag. :-)
Och på fredag kommer mamma o Irene (marcus mamma) med tåget för att slå ihjäl en dag här i stora stan med lilla mig o så marcus då oxå litegrann såklart efter han har slutat jobba. Vi får väl se vad vi ska hitta på, det är planerat en dag på stan med div. shopping, vi får se lite hur det utvecklar sig, då varken jag eller min mamma är så himla bra på det där med o gå på stan o shoppa en hel dag, men skulle tro att min svärmor väger upp det för oss båda. Kvällen avslutas på något gott mathak, innan de ska ta tåget hem igen.
Och på lördag bär det av till Kristianstad för att heja på de gul-svarta, som tyvärr kanska kan få lite svårt att dra hem en 3-poängare, men vi får som sagt hoppas på det bästa.
Och slutligen på Söndag blir det även då lite fotboll, då vi känner att det är dags att för första gången se på en Limhamn/Bunkeflo-match, hemma mot Åtvidaberg. Kan väl bli rätt så nice, hoppas således på en fin vecka med mycket sol, det gör allt så himla mycket lättare.
Det var väl ungefär det som har o ska hända inom den närmsta tiden.
Sist men absolut inte minst vill jag ägna en tanke till min älskade morfar som gick bort på tok för tidigt. I torsdags var det exakt 10 år sedan. Var har de 10 åren tagit vägen, känns inte alls som det är så länge sen...
Jag saknar min morfar...
Kommentarer
Trackback
